23 april 2013

Kafka mot Kafka


Ännu under 60- och 70-talet fanns levande minnen av tbc i Sverige. Som liten uppfattade man både skräcken och skamkänslan i luften, och att det svävade en doft av fattigdom över den enkla bokstavskombinationen. Först långt senare förstod jag att även välbeställda kunde drabbas. I vissa fall fick man till och med göra en undersökning hos Provinsialläkaren, där offret fick stå med naken överkropp och klämmas fast mellan två fasaväckande plattor. Det kallades Stjärnbildsundersökning. Det var ett märkligt, vackert namn på något som fick röster att sänkas och blickar att vändas bort.  Jag visste inte riktigt vad det var man fruktade att se. Vilken stjärnbild var det som skulle avtecknas där på de tunga plattorna? Jag såg framför mig den allsmäktige Provinsialläkaren som allvarsamt skådade in i en människas bröstkorg och navigerade i ett okänt kosmos där kanske Orion avtecknade sig, kanske Karlavagnen.
    Stjärnbilden i bröstet rev i alla händelser Franz Kafkas lungor blodiga. 1917 fick han sin första lungblödning, vilket var det fruktade, första tecknet på att sjukdomen förvärrats. Vilken stjärnbild han hade i sitt bröst vet jag inte, men den var dödlig. Franz var nu en man på närmare trettio som bodde i ett genomgångsrum utanför sina föräldrars sovrum, som inte kunde försörja sig själv, som på överblivna stunder slet med sina drömmar om att kunna leva på sitt författarskap, som förgäves hoppades att någon gång kunna gifta sig och bilda familj. Kafka-stämning!
    I genren ”bittra uppgörelser med föräldrar” intar därför Brevet till fadern från 1919 en särställning. Hans far, en inte alltför sensibel ”self-made man” med liten förståelse för sin ende sons böjelser, lär aldrig ha läst brevet. I denna kompakta lilla anklagelseskrift på endast 60 sidor möter läsaren brevskrivaren Franz Kafka, storartat monoman och ensidig i sitt perspektiv, lika intelligent och analytisk som passionerad och brinnande, lika självföraktande som hjärtslitande pliktmedveten.

Yvonne Blomberg

8 april 2013

Reklam!

För oss som gillar inaktuell litteratur är det inte alltid så lätt att få sitt lystmäte. Det finns ju bibliotek – nog så viktiga – men i boklådornas strida ström av nya böcker är det svårt att hitta titlar som är äldre än ett halvår och på stadens antikvariat är det oftast en slump om det jag söker finns inne. Så hur gör man när törsten efter 1900-talets många högkvalitativa författarskap blir akut? Det finns faktiskt en lösning!

Bokbörsen (www.bokborsen.se) är en underbar söktjänst som hittills aldrig har gjort mig besviken. Om inte alla, så åtminstone väldigt många av landets antikvariat är anslutna. Utbudet är enormt och priserna humana. Gör din beställning när som helst på dygnet, du får omedelbart en bekräftelse och några dagar senare kommer det ett prydligt bokpaket med posten, väl inslaget och med en faktura. Till söktjänsten kan även privatpersoner ansluta sig och sälja sina böcker, men jag har hittills bara handlat av antikvariat. Tack vare Bokbörsen ska jag nu avnjuta ”Brevet till fadern” av Franz Kafka, skriven 1919.
Göran Blomberg